SEE ARTICLES IN ENGLISH ON THE NEW BLOG - BEYOND

Är du också bevakad?

Av Mats Sederholm

Vi känner alla till hur det går och gått till i totalitära regimer som i Kina, Sovjetunionen eller gamla Östtyskland när man velat hålla ordning på befolkningen. Det är/var oftast en underrättelsetjänst såsom Östtysklands STASI, Sovjetunionens KGB m.fl. som administrerade övervakningen av människor i syfte att undanröja och kontrollera avvikande tankar eller åsikter. Alldeles nyligen så var Kinas censurerande av sina medborgares internetutflykter på tapeten efter besök från den blivande kinesiska ledaren i Sverige.

Här i Sverige betraktar vi detta som något osannolikt och exotiskt, ja, så ser vi på det i hela västvärlden. Åtminstone gjorde vi det fram till ungefär 9/11 då USA drabbades av förföljelsemani och övertygade stora delar av västvärlden om en ökad kontroll av medborgarna. Sedan dess har en tsunami av kontrolltrender vräkts in över vårt samhälle. Det mesta meningslösa åtgärder som i praktiken inte genererar någon skillnad annat än det glädjer poliser och vårt eget SÄPO. Vad som också sker är att människor vänjs vid att bli övervakade. Denna ”kultur” kommer till nytta framöver för de krafter som önskar mer kontroll av mänskligheten.

Den öppna censureringen eller kontrollen av människor är dock inte vad som håller kontrollsamhället uppe eller vad som effektivast tjänar en härskande elit. Bevakningen av människors beteende utförs allra effektivast av … människorna själva.

Och jag pratar om våra vänners, våra släktingars eller våra arbetskamraters sätt att hålla oss, som söker sätta perspektiv på vårt samhälle, på plats.

Dina medmänniskor uppträder inte särskilt annorlunda än medborgares grannar eller bekanta i Östtyskland som tjallade vidare ifall de misstänkte ”främmande” åsikter eller tankar.  Dina grannar eller medmänniskor har förstås ingen sådan säkerhetstjänst att rapportera till idag men det behövs ingen säkerhetstjänst för att få människor att hålla truten. Omvärldens samsyn kring vad som är hygieniskt och ”otokigt” att prata om är vad som ger dig legitimitet, det är vad som gör dig hörbar, det är vad som gör dig sedd och accepterad, det är vad som faktiskt gör att du existerar.

”Jag tror inte på krig, inte under några som helst omständigheter, det är ALLTID ett nederlag och något som andra tjänar på”.

Pröva den meningen bland släktingar eller bland arbetskamrater och de flesta blir tysta. För, att vara emot krig är ju alla, men många tycker ändå att det finns tillfällen då det är nödvändigt. Därför så kommer de flesta att skruva lite på sig. Du får inget gensvar på det, det blir sällan en diskussion. Det blir mest brydda över vem du är.

”Visste du att nästan alla media har samma ägare, ja ungefär som i Sovjetunionen, inte så konstigt att vi får samma urval av nyheter vart vi än vänder oss”

Dina åhörare tänker:

 ”Hmm det där lät ju lite överdrivet, för så är det inte det vet vi ju, nåt är fel, men jag tänker inte bråka med honom/henne om det, bättre att låta honom/henne vara”.

Och som sagt, det behövs ingen säkerhetstjänst som griper dig, för det är lika lönlöst att påstå sånt här i en öppen församling som att rita det på väggen i en isoleringscell. Kanske dina ord ändå sprider sig vidare utanför församlingen men då färdas det som ett rykte om dig, som någon att lustigfiera sig över, andra får anledning att dra på munnen åt dig. Du blir någon som ”är duktig på att prata” men verkligen ingen man ska ta på alltför stort allvar.


Mörkningen av människor som tagit sig bortom den kollektiva förståndsräckvidden är inte särskilt uppenbar. Mest eftersom de som råkar ut för det, är så få. De som mörkar, undanhåller eller förlöjligar är vanligtvis heller inte medvetna om det. Mobben, angivarna eller medborgarkontrollörerna anser inte att de mörkar eller ratar. De anser endast att deras syn på världen är så självklart förnuftig att den inte ens behöver värderas. För dem är det alltså enbart en intellektuell hygienfråga. Detta gör också att man tar sig rätten att just vara nedlåtande, spydig eller tjallande. Det finns ju inget nedvärderande i detta, anser de, eftersom de andra är ”idioter”. För att dina medborgarkontrollörer ska förstå sitt eget beteende, så måste de själva utvidga sin förståndsräckvidd, en slags moment-22-situation.

Det finns olika sätt för er som känner igen er i detta, att hantera situationen. Ja såvida ni inte finner er i att bli mobbade, för mobbing är vad det handlar om. Man kan också kalla det för främlingsfientlighet, eftersom medmänniskor med insikter som sträcker sig bortom den kollektiva förståndsräckvidden faktiskt framstår som främlingar. Man blir en slags alien, en lustigkurre på samma sätt som om man kom från en främmande kultur. Och ett av de tips som jag lärt mig är användbart är att just använda ord som mobbing eller främlingsfientlighet. För den generiska medborgarkontrollören kommer sådana begrepp att framstå som helt snedvridna anklagelser eftersom de själva inte anser att de far med annat än självklarheter men de känner sig likväl anklagade. Begrepp som mobbing eller främlingsfientlighet är allvarligt laddade i deras begreppsvärld och de kommer av sig. Även om de inte förstår varför de betraktas så, så reagerar de vanligtvis på angreppet och bara tanken på att bli ansedd som en mobbare eller främlingsfientlig räcker för att de ska börja vakta sin tunga. Det bästa med detta är faktiskt att du får en chans att tala om hur du känner dig, för nedvärdering och mobbing är verkligen vad det handlar om.

Ett annat sätt att värja sig, men som inte är så effektivt som man skulle kunna tro och hoppas på, är att servera dina medborgarkontrollörer med fakta och vederhäftiga underlag för dina påståenden.

”Visste du att Newton inte enbart var en vetenskapsman, han sysslade mest med alkemi, han sökte en förklaring på gudsbegreppet och en vidare bild av verkligheten”.  

Den här meningen, liksom de tidigare exemplen, kommer garanterat att få din allmänbildade krets av medborgarkontrollörer att komma av sig. För dem är ju Newton en absolut godkänd instans av vårt civiliserade samhälle och vår historia. Medan alkemi eller andlighet i deras begreppsvärld är dess motsats. Detta är vad de fostrats/programmerats med helt enkelt. När de nu sitter där tysta och utan svar och med tvivel i sina tankar. Då kan det vara på plats att säga:

”Jag såg en dokumentär om detta på tv, det var en BBC-produktion.”

Eftersom BBC är något rejält och sansat i deras öron så övergår deras tvivel över dig, istället till att bli ett tvivel över saken i sig. Du har förflyttat deras tvivel om dig som en vetande auktoritet till BBC. Bevakningen har släppt till stor del och de kommer troligtvis inte att rapportera det vidare. Den generiske kontrollören är svag för auktoriteter.  Att däremot lägga fram ett av dig skapat A4-papper med relevanta fakta, korrekt kompletterat med källhänvisningar är dock inte särskilt mycket värt.

För, människor bedömer i allmänhet inte världen utifrån relevanta fakta utan snarare utifrån vem som påstår det.  Det här kan vara riktigt irriterande för den vetgirige som lagt ner stor möda på att själva sätta ihop en sanningsenlig och välgrundad slutsats. Men man lär sig efterhand att svälja den förtreten, även om den är riktigt sur. Man måste lära skilja på sin egen sanningspatos och hur människor faktiskt fungerar.

”Barn mår dåligt av dagis”.

Det här är ett uttalande som inte bara förvirrar omgivningen, den attackerar dessutom flertalet av dina medmänniskor. Föräldrar finns överallt och de uppfattar det som om de skulle vilja sina egna barn illa eftersom de själva aldrig reflekterat över dagis och ändå satt sina barn där. Du anser alltså att de är onda i någon mening. De kommer att attackera tillbaka och som oftast med argumentet: ”Jag gick själv på dagis och det var aldrig nåt fel på det”.  Hmm, hur vet de det, kan man undra. Har de kört sina liv i simulatorer och prövar först det ena spåret och sen det andra för att därefter kunnat utvärdera de två olika resultaten av den vuxna människa som de två olika processerna skapade? Kan de jämföra de två olika utkasten av sin egen vuxna varseblivningsförmåga, sin egen känsla av ro och tillförsikt som vuxen? Att du kan peka på en rad olika undersökningar hjälper dig inte särskilt mycket eftersom du har trampat på andras uppfattningar och duglighet om sig själva.

Problemet är att vad du än lägger fram för påståenden som inte klingar med dina medborgares kollektiva koncensus, så är det ett angrepp på dem.

De är, efter tiotals år av indoktrinering, ETT med de åsikter som håller ihop deras världsbild.  För även om du påstår att du vet att amerikanarna släppte atombomberna över Hiroshima och Nagasaki trots att de visste att Japanerna var på väg att ge upp och även om detta är långt bort geografiskt och i tiden, så angriper du faktiskt dina medborgare i någon mening, eftersom de införlivats med en annan uppfattning. Du insinuerar att de har blivit lurade.

Och detta betyder att du måste lägga ner föreställningen att du både kan förmedla en vidare sanning samtidigt som du tror att du kan vara allas vän.

Åtminstone på kort sikt. När de själva vaknat och utvidgat sin begreppsvärld så återkommer de säkert med en dunk på ryggen.


Som sanningsfömedlare är du alltså dömd till kätteri. Och dina allra närmaste är både jury, åklagare och bödlar.

Precis som i Östtyskland är dina medborgare drivna av rädsla. En djup existentiell rädsla av att hamna utanför flocken. Av att inte bli accepterade, av att inte bli sedda. Därför är det, som jag skrivit tidigare, de styrandes, de illuminerade, de upplystas uppgift att enbart se till att upprätthålla normsättningarna och de officiella verklighetsbilderna. Dina medborgarkontrollörer sköter markarbetet.

Det mest krävande tålamodet som krävs av en sanningsförmedlare är motståndet från dina allra närmaste. Din släkt och din familj. De ”vet ju” att du inget kan veta eftersom du trots allt bara är du. Du är ingen känd expert eller licensierad vetare som t.ex. programledare i SvT Agenda. De är ju inte riktigt vanliga människor, men det är ju du!

Och inte minst spelar Jantelagen in bland dina närmaste vänner eller arbetskollegor. Jag menar: ”Vänta nu, påstår du att du skulle ha lika mycket koll på det här som Janne Josefsson, jojo visst, jag tror detta har stigit dig lite åt huvudet”. De har aldrig riktigt sökt sanningen på egen hand och har därför ingen referens till det arbete du gjort. De följer troget auktoriteterna och de sanningsministerier de präglats av sen de var små. "Du kan också ta reda på information", säger du kanske. Men det hjälper inte. De är så inkapslade i sin begreppsvärld att de faktiskt inte rikigt förstår vad du menar och kanske bara drar på munnen lite osäkert.

Mitt slutliga tips till er som söker förmedla sådant som kan krackelera den här världens lögner och värderingar och om möjligt skapa en bättre värld är att vara sakligt påläst. För även om de flesta inte är intresserade av vad du har för källinfo, så skulle varje liten miss i din sakinformation omedelbart vändas mot dig. Känn också in i vilken utsträckning du indirekt attackerar dina åhörare. Sök kontakt med vad de egentligen längtar efter, och spela hellre på den strängen. Var empatisk, var klar och övertygad, förmedla ett gediget intryck. Människor tror på auktoriteter även om du skulle önska att de kunde bli sina egna, men i början måste även du fara med en ett stänk av auktoritet.     
Tags:
Categories: Kontrollsamhället | Krönikor av Mats

11 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Comments

April 6. 2010 23:59

Magnus

Mycket bra krönika (som vanligt) Mats!
Min enda invändning är väl huruvida det skulle kunna  klassas som mobbning och främlingsfientlighet att inte vilja övertygas om en motsatt åsikt än den invanda. .
Jag kan sträcka mig till åsiktsförtryck kanske? Tror du inte att man förlorar lite trovärdighet hos vissa om man spelar ut "mobbningskortet" för tidigt.
Må väl
/Magnus

Magnus

April 7. 2010 08:16

linda

Hej Magnus!

"att inte vilja övertygas om en motsatt åsikt än den invanda"

Nej, nej då har du missförstått Mats krönika. Det är en form av mobbing eftersom det inte är en fråga om att andra ska tycka som oss, utan att vi ska ha rätt att uttrycka våra åsikter utan att bli förlöjligade eller nedtystade (osv).

Vi lyssnar på andra även om vi inte tycker som dem. Vi kör varken med utfrysning eller förlöjliganden när andras åsikter går stick i stäv med våra, eller om de t.o.m - i våra tycken - är helt upp åt väggarna konstiga eller rent av knäppa.

Varför ska inte vi (och andra som valt en liknande väg) ha rätt att åtnjuta samma respekt?

Vänligen
Linda

linda

April 7. 2010 10:58

mats

Hej Magnus

"Mycket bra krönika (som vanligt) Mats! "
Tack!

"Tror du inte att man förlorar lite trovärdighet hos vissa om man spelar ut "mobbningskortet" för tidigt. "

Jag förstår hur du menar och man ska verkligen inte smacka på med det värsta först. Men som Linda redan uttryckt på sitt sätt, så är det inte längre i en situation där man utbyter åsikter som jag menar. Jag pratar om attityden och respekten, inte om innehållet i sakliga diskussioner.

Jag kan åskådliggöra det med en fejkad konversation:
- Jag har flera intressanta fakta som faktiskt borde få de flesta att fundera över den officiella historien om 9/11.
- Men det där är ju bara rent skit det du pratar om.
- Rent skit, men har du tagit reda på någonting själv om det?
- Suck, alltså, jag tänker inte gå in på det där, tänk efter lite grann själv istället, använd huvudet.

Det här är mobbing. Den ena insinuerar att den andra är dum i huvudet, och sånt ska man inte tolerera helt enkelt. Man måste ha klart för sig att sådana här människor INTE är mottagliga för sakliga argument varför det är meningslöst att gå vidare på den vägen. Jag bemöter dom istället på ett sätt så att de blir emotionellt berörda och uppfattar det som att de själva blir respektlöst behandlade. Först, därefter är de öppna för en dialog och en förståelse för vad dialogen EGENTLIGEN handlar om och hur de själva egentligen framstår

Mats

mats

April 7. 2010 19:49

Magnus

Jo så är det ju. Tack båda för förtydligandet Smile
Det här är just något jag själv brottas med i min vardag nästan dagligen, så jag vet hur det är.
Oftast känns det som folk inte vill ändra på sig, utan hellre försöker få omvärlden att rätta sig i ledet, för att slippa tänka den obehagliga tanken att världen inte ser ut som man tror.
Jag försöker aldrig pusha folk längre än deras nuvarande situation tillåter som att ta in. Det blir lätt bakslag när man försöker, likt Morpheus gentemot Neo i Matrix, korrigera folks världsuppfattning.

Må väl.
/Magnus

Magnus

April 12. 2010 12:12

Lisa

Mats! Din fiktiva illustrering är klockren! Som jag jag började läsa på om Svininfluensan, och började tala om det för min omgivning fi ´ck jag höra att jag var en sån där "sanningssökare som var antisemitist", (visste då inget om vaken.se eller om programmet som sänts på kalla fakta). -Men, svara de jag, jag kan skicka väldigt bra information om detta, om du vill veta vad jag baserar mitt ställningstagande på.
- Nej, tack. Jag är inte intresserad.
Ja, nu ska jag läsa din artikel oxå. Smile Där kanske det står hur man kan bemöta sånna personer. Laughing (Jag började lite bakvänt med att läsa kommentarerna.)
Tack ni båda för en bra sida.

Lisa

Lisa

April 12. 2010 12:22

mats

Hej Lisa

Tack för din erfarenheter. Det här ämnet är det extra roligt ifall folk kan kommentera på. Det är viktigt att förstå hur gemene man fungerar så att ens självkänsla inte tar stryk. Att ha rätt, trots att de flesta inte tror så, är en barriär som de flesta människor och sanningssökare tvingas brottas med. Det är en personlig utmaning och ju fler man kan dela den här erfarenheten med, desto bättre.

Och kom gärna med egna tips på hur man kan gå tillväga.

Mats

mats

April 12. 2010 12:26

Lisa

Var lite slarvig i mitt inlägg innan, så går det när man blir exalterad.

Bra artikel. Ska länka den vidare. Mitt problem är att jag inte är så bra på att föra vidare kunskap och fakta och hänvisa till källor. Försöker uppmana folk att läsa på själva, och inte bekvämt tro att man någorlunda påläst för att man läser DN. Bra illustrationer också.

Lisa

April 13. 2010 14:06

Lisa

Ett tips jag fick idag (i den nya tiden... som redan är här), är att inte ta saker och ting personligt. Inte sig själv heller.
Tycker det ligger mycket i det.

Lisa

April 13. 2010 16:23

mats

Hej Lisa

Bra tips tycker jag också. För även om man har ett starkt kall så måste man ha klart för sig hur människor tänker och tycker och bli vän med det.

Mats

mats

April 14. 2010 17:05

Thomas

-“Even if you are a minority of one, the truth is still the truth.” /Gandhi

-“Man is least himself when he talks in his own person. Give him a mask, and he will tell you the truth.” /Oscar Wilde

-“All truths are easy to understand once they are discovered; the point is to discover them.”  /Galileo

-“I love you, and because I love you, I would sooner have you hate me for telling you the truth than adore me for telling you lies.”  /Pietro Aretino

-“Unthinking respect for authority is the greatest enemy of truth.”  /Albert Einstein

-“The first reaction to truth is hatred”  /Tertullian

-“It's no wonder that truth is stranger than fiction. Fiction has to make sense.”  /Mark Twain

-“First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”  /Mahatma Gandhi

Tack Mats och Linda för era träffsäkra artiklar. (Tummen upp)

/Thomas

Thomas

April 22. 2010 17:04

linda

Tack Thomas! Sköna citat!

linda

Add comment


(Will show your Gravatar icon)

  Country flag

biuquote
  • Comment
  • Preview
Loading



Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper