SEE ARTICLES IN ENGLISH ON THE NEW BLOG - BEYOND

Konsumtionen och verklighetsflykten



Av Mats Sederholm


Även publicerad på i en kortare version.

Konsumtionen ökar berättar de senaste undersökningarna. Och vi vet ju hur det låter när politiker och ekonomer sjunger innantill ur nothäftena. Bra för den ekonomiska tillväxten, bra för sysselsättningen, bra för vår välfärd...

Men för alla er som stannade hemma och instinktivt undvek våra köpcentrum under Black Friday, ni som funderar över ifall vårt samhälle kan fortsätta med en förbrukningstakt som motsvarar 4 jordar. Ni som undrar varför ingen enda artikel eller analys av de katastrofala sjukskrivningarna och utbrändheten handlar om vår samhällskultur, om individualiseringen, tidshetsen eller den avdunstande känslan av samvaro och hjärta. Ni som undrar varför samhället i all sin dar vill höja den nedre gränsen för pensionsåldern? ”Vi lever längre och det kostar”, säger det ekonomipolitiska autosvaret. En djupare förklaring är den alltmer utbredda synen på människan som en ekonomisk varelse varför alla former av nyskapat levnadsutrymme tvångsmässigt måste fyllas ut med lönearbete.

Våra bostadsområden som en gång sjöd av liv och gemenskap avbefolkades först då barnen institutionerades och lämnade lekparker tomma och övergivna. Nu ska parkbänkar och promenadstråk rensas bort från alltför alerta pensionärer som just fått en chans att ta ett djupt andetag och reflektera över livet eller äntligen kunna ägna sig åt sina livslånga drömmar. ”Iväg och jobba med er, ännu har ni inte brunnit ut.”
 
” – Vi söker en verklighetsflykt, och det har gjorts satsningar på stora köpcentrum med många aktiviteter”, säger John Magnus Roos, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för Konsumtionsrapporten.

Är det våghalsigt att tro att verklighetsflykten har med verkligheten att göra? Att vi konsumerar för att finna gemenskap, en identitet, ett värde, en status, en nisch och en kick i en kultur som inte när oss med den verklighet vi verkligen behöver. Den extroverta människan, den aktiverade människan, den uppdaterade och maximalt energigivande människan, samhällets idealmänniska,  håller på att krokna. Sprickan mellan den naturliga människan och denna samhällets vedträ till varelse växer för varje dag som går och allt fler faller ner i denna ravin mellan förmåga och måsten. Inte en enda politiker eller ekonom ids närma sig detta systemfel annat än genom att återföra problemet till individnivå eller till den lokala arbetsplatsen.

Besök i köpcentrum har fördubblats de senaste 5 åren, samtidigt slår graden av psykisk ohälsa nya rekord. Har vi någonsin haft ett större behov av en ny radikal politik, av nya ekonomiska och sociala visioner och har vi någonsin varit med om en sådan kompakt tystnad.

Förklaringen är att våra ansvariga politiker, våra opinionsbildare och myndigheter är systemförvaltare och inte samhällsförändrare. Och ska det hända någonting som kan skapa en förändring som exempelvis #metoo gjort,  så är det aktivism som gäller.

Ett utvilat och klart sinne. Vitalitet, närhet till naturen och mer samvaro med sina nära och kära tillhörde 90-talets framtidsvisioner om ökad livskvalité i en tid då man fortfarande trodde att samhällsutvecklingen syftade till att göra människors liv bättre. Idag tycks samhällsutvecklingen mest tjäna sig själv.

Tags:
Categories: Allmänt | Krönikor av Mats

0 Comments
Sätt att kommentara: E-mail | Permalink | Comment RSSRSS comment feed

Add comment


(Will show your Gravatar icon)

  Country flag

biuquote
  • Comment
  • Preview
Loading



Bloggtoppen.se Vardagsbetraktelser bloggar Allmänt Blogglista.se Creeper